Drömmar om nya projekt

Eftersom jag nu bara ska avsluta påbörjade saker, så går min hjärna såklart på högvarv över vad jag skulle vilja lägga upp till. Det snurrar med massor av bra idéer i mitt huvud, men jag orkar inte med mitt överfulla soffhörn av halvfärdiga saker. Så jag fortsätter på att sticka klart saker, det är ju faktiskt dags att välja nästa projekt nu med. Emelie är ju klar och jag har även gjort klart ett par raggsockar.
 
Men iallafall, såhär ser min kö på ravelry 
 
 
Stripes gone crazy är en av de roligaste och snyggaste koftorna jag sett på väldigt länge. Jag tänker på den hela tiden, funderar över vilka färger jag vill ha, osv. Jag är så himla pepp på att lägga upp till en sådan. Jag är helt säker på att jag så småningom kommer sticka en sådan.
 
Riga hat vill jag verkligen ha i höst, med matchande vantar. Jag tänker mig dem i Lanett baby ull, i samma färgställning som orginalet fast byta ut det röda till lila. Åh, så fint det kommer bli!
 
Simple Sprinkle blev jag kär i efter att ha sett Clara Stickar's fina, själva projektsidan gör mig inte alls sugen på att sticka en. Men när jag såg hennes insåg jag hur fin en sådan kan bli. Dessutom är det ju både jättesnyggt, roligt och enkelt att sticka randig rätstickning. Med förkortade varv blir det ju extra kul. Vet inte i vilket garn eller vilka färger en, men även denna tänker jag göra.
 
Sedan har jag ju saker som inte är mönster som jag vill sticka. Till exempel en till kofta, i bubbelgumsrosa, lite liknande Emelie koftan med spetspaneler i fram. Men annan spets, och annan konstruktion. Jag tänker uppifrån och ner med raglan eller contiguous-method. Funderar även på några amigurumisar som jag vill virka.
 
Men jag får inte starta någonting av detta! usch så jobbigt, så jag fortsätter fundera och drömma medan jag stickar vidare på det redan påbörjade.

Kompletteringsrace

Hemma hos mig och Emil pågår just nu ett kompletteringsrace. Vi har båda saker som behöver bli kompletterade och inlämnade senast i nästa vecka för att bli registrerade på våra kommande kurser i höst, och för att få våra pengar.
 
Jag skickade in två stycken kompletteringar i början av förra veckan, och fick dem godkända direkt vilket var en stor lättnad. Nu har jag bara en kvar, men det är en stor. Jag missade ju min VFU i november eftersom jag åkte på en rejäl förkylning. Och en praktik är ju rätt svår att ta igen efterom den kräver att man är på plats hela den tiden, vilket i mitt fall var två veckor. När man har ett fullspäckat studieschema är det inte lätt att klämma in. Jag hade inte en enda ledig vecka på hela våren, så jag gick tillbaka till min praktikplats dagen efter skolan slutade för sommaren.
 
Jag hann vara där i två dagar innan jag blev sjuk igen. Jag var sjuk i fem dagar och var sedan där tre till. Efter det skulle jag ju börja mitt jobb i hemtjänsten och min handledare gick på semester. Nu har hon kommit tillbaka och jag har jobbat klart för sommaren. Så nu gör jag en vecka till med praktik. Kommer vara där hela veckan. Men den här gången är jag beredd på att bli sjuk igen så jag har gjort färdigt allt jag behöver för att skriva min rapport idag.
 
Det kommer absolut vara bra att hinna vara där hela veckan, men nu vet jag vad jag ska skriva. Ikväll har jag skrivit nästan allt om mina observationer och ska bara knyta det hela till lite lärande teorier, skriva lite referenser och skriva inledning och sådant så är det klart sen. Kommer även skriva en kort text som ska upp på min s.k presentationsyta a.k.a en wordpress blogg. Men räknar med att lämna in på fredag vilket vore fantastiskt för det är en vecka tidigare än jag trodde jag skulle hinna från början.
 
Aja, något annat kul som jag gjort är att jag har stickat klart min Emelie-kofta (*paus för applåder*) och har blockat den och en annan kofta. Nämnligen Myrtle cardigan som jag stickade klart i MARS, men som bara har legat sedan dess. Har trott den blev för liten, men med lite blockning är den perfekt. Nu fattas bara att fästa trådar och sy i knappar! Kan knappt (haha) fatta det. Om jag är klar med skolan ska jag ta tag i det i helgen.
 
 
(ursäkta för dålig färg i bilden. Tog visst med fel vitbalans, men det får duga)

Stash-o-meter Juli

Jag fortsätter tydligen köra på min inslagna bana att uppdatera stash-o-meter långt in i nästa månad. Inte så himla bra för det är ju så svårt att minnas när man handlade någonting. Har ju bättre koll på vad som gjorts klart. Men nu tror jag att jag har räknat rätt i vad som handlades i Juli, det var itne så himla mycket. Men det var inte mycket som blev klart heller. 
 
 
Största garninköpet som gjordes under Juli månad. Det blev väldigt fina färger ihop, trots att de inte är planerade att användas tillsammans.  
 
Januari: in: 270m /ut: 820m (-550m)
Februari: in: 700m/ut: 250m (+450m)
Mars: in: 630m /ut: 1500 m (-870m)
April: in: 4684m /ut: 1085m (+3599m)
Maj: in: 260m /ut: 1033m (-773m)
Juni: in: 2460m /ut: 580m (+1880)
 
Juli: in: 960m/ut: 450m (+510)

FO: LUPO the lamb

 
Här står Lupo och hänger i fönstret. Han blev klar i måndags efter en helg av intensivt virkande. På fredagen var han bara ett par ben och en halv mage. 
 
 
Det tog mig lite tid att fatta hur jag skulle göra med det s.k "bobble stitches" i skarven mellan varven. Det blev lite snett, konstigt och ibland minskade jag inte bort några maskor som jag skulle. Men tillslut föll det på plats och gick lättare att virka färdigt kroppen, och luvan gick i ett nafs. Dock är skarven i bak inte så rak som den borde vara, men det syns inget på formen (tack och lov, hade ingen lust att repa upp och göra om) 
Han fick dessutom en liten svans, trots att mönstret inte innehöll någon sådan. Både för att dölja lite av mina misstag men också för att får ju faktiskt har en liten, liten svans. Och jag tycker det är så himla gulligt med svansar på amigurumis. 
 
 
Han är virkad helt i Tilda garn från Svarta fåret, min absoluta favorit när det kommer till amigurumis. Det gick åt ca 1½ nystan vitt och nästan ett helt nystan brunt. Är osäker på mängden vitt för jag använde massor av smånystan som har blivit kvar efter andra saker. Sedan är han fyllt med stoppning från en IKEA kudde som jag har slaktat. Mycket billigare än att köpa stoppning i pysselbutiker. Mönstret kommer härifrån.
 
 
Han är den andra amigurumin som jag har använt säkerhetsögon på istället för att brodera. Och jag tycker det blir så himla mycket finare, det blir liksom med liv i amigurumin. Allt som allt är jag väldigt nöjd med hur Lupo blev när han blev klar. Jag tror att mamma kommer bli glad över att få honom sen. Hon har ju startat en liten amigurumi samling, inte mig emot hon kommer kunna få mycket av mig att fylla den med. 
 
Till det är dags för födelsedagsfest får han stå tillsammans med Kira i fönstret.
 
 
(Kira ska också få ett eget inlägg, har tydligen glömt att skriva om henne! Fy skäms)

En lista att kryssa av

Som jag nämnde i förra inlägget har jag startat upp ännu fler projekt sedan sist jag uppdaterade. Men inget av dem är klart eller något jag stickar/virkar på aktivt. Så för en vecka sedan tröttnade jag på att ha hela soffan full av WIP's, nu bestämde jag mig för att ta tag i en sak i taget och göra klart den. Jag började skriva en lista i huvudet, som blev på riktigt skriven för några kvällar sedan när jag inte kunde sova.
 
 
Det är totalt 18 saker på listan (herregud!) och det är bara saker som jag vill få färdiga, saker som jag är osäker på om jag ska repa upp eller göra klart är inte med. Överst på listan står Lupo the lamb, men han var redan klar när listan skrevs. Men jag skrev med honom för jag började monogam-virka på honom när jag skrev listan i huvudet. Så jag ville fysiskt sätta ett kryss i den rutan! Han var först ut för han ska bli födelsedagspresent till min mamma (som inte läser min blogg) Han ska dock få ett eget inlägg.
 
Efter att Lupo var klar visste jag inte vilket nästa projekt skulle bli, jag var inte speciellt sugen på någon av dem. Men de jag kunde tänka mig att börja med la jag ut på soffan så fick Emil välja istället vilket som skulle bli nästa monogam-stickning/virkning.
 
 
 
Han valde Emelie-koftan, som jag ju hade kört fast på ärmen på. Jag har tänkt massor på den och bestämt mig för att repa upp till senaste minskningen och sedan göra två till minskningar för att få rätt antal maskor. Sedan göra samma sak på andra ärmen. Så istället för 9 minskningar har jag gjort 11, men det blev bra. Nu är båda ärmarna framme vid mudden. Sedan är det bara halsringning, knappkanter och knappar kvar. Så förhoppningsvis kommer ett inlägg om att den är klar snart! 
 
Sedan vet jag inte vilket projekt det blir, om jag är sugen på något speciellt får det bli det. Annars för Emil välja igen. Det går ju så mycket fortare att hålla på med ett projekt i taget, fast man behöver ju oftast ha några projekt på gång iallafall. Ett komplicerat, ett för när man kollar på tv och ett att ha med på tåget när man pendlar. Minst...

Ett till sen sist inlägg

Nu är sommaren snart slut och förhoppningsvis min bloggsemester. Har haft väldigt svårt att blogga senaste tiden, har inte tagit mig tid. Men jag har återigen gått med massor av halvfärdiga blogginlägg i huvudet.
 
Men vad har jag gjort sen sist då. Mest har jag ju jobbat, det har tagit väldigt mycket på min energi eftersom jag är helt ovan med det. Imorgon gör jag min sista jobbdag för sommaren dock, nästan lite sorgligt. Dock hoppas jag på att jag ska få kunna extrajobba i höst, vore najs att ha ett stående pass kanske en gång i veckan. Det är väldigt skönt med lite extra pengar. 
 
Annars har jag sovit mest, det är sånt jag brukar göra när jag är trött, vilket jag oftast är. I övrigt har vi hunnit med lite semestergrejer trots jobb. Jag och Emil åkte över en helg till hans familj i Rättvik när Classic Car Week började, det kändes direkt som sommar när vi kom dit. Det var 5:e året i rad vi var där tillsammans och jag älskar att vara där. Är inte jätteintresserad av bilar men det är så mysigt att umgås, åka på utflykter, äta god mat och bara sitta i förtältet. Hade väldigt gärna stannat hela veckan, men man kan ju inte få allt man vill.
 
 
Sedan har jag följt med Elon och hennes mamma på en loppisrunda uppåt landet. Vi åkte enda till Bollnäs innan vi vände hemåt. Jag hade glömt både min kamera och mobil hemme, men Elon hade med sig och hon har skrivit ett härligt inlägg om det! Dagen efter passade vi på att ha en pysselkväll där vi målade lite grann. Jag målade till exempel alla ramar jag hade köpt på loppisarna dagen innan, som ska bli till en fotovägg här hemma så småningom.
 
 
Jag köpte även ett jättefint skåp med glasdörrar på en loppis. Jag såg det när jag åkte med Elon och hennes mamma, men köpte det inte direkt eftersom det var på en av de första loppisarna och jag var osäker på vad jag skulle ha det till. Dagen efter var jag dock säker på att jag hemskt gärna ville ha det, så jag åkte tillbaka till loppisen och köpte det. Tack och lov var loppisen bara i Bergby så det var inte så långt, haha. 
 
 
Just nu upptar skåpet vårt köksbord där jag håller på att måla skåpet turkost. Jag har sedan tänkt hänga det på väggen i köket och ha pysselsaker i det. Jag sitter ju alltid och pysslar i köket och vi använder inte köksbordet som köksbord. Vi äter alltid i vardagsrummet. Skulle kunna räkna gångerna vi ätit mat i köket på en hand.
 
 
Jag har hunnit sticka och virka lite också, men inte så mycket som jag hade önskat. Har bara avslutat en sak senaste veckorna. Mest för att jag studsat mellan olika projekt och inte kunnat bestämma mig för någonting. Har fortsatt med att starta upp en massa, men mer om det i ett annat inlägg. Det här har redan blivit långt.

Vår lilla Ronja

Sedan vi förlorade Alva har vi tänkt på att vi vill ha en till kanin som kan vara kompis till Lovis, för hon har varit så ensam och har haft rätt tråkigt ofta. Så vi har hållit utkik efter en till kanin, men det var visat sig lite svårare att hitta någon. För vi har viljat ha en hermelin kanin och en hona, då blev ju urvalet mer begränsant. 
 
Men igår så var jag med min farmor och låtsasfarfar på Köpis i Valbo och tänkte bara kolla in kaninerna på Arkens Zoo lite snabbt. Då satt hon där, en liten hermelin hona. Hon var nyfiken och framåt, och var den vi har letat efter. Och farmor var så snäll att hon lånade oss lite pengar så vi kunde köpa henne nu (det är snart lön, men nu är vi panka, drygt som fan) så hon inte skulle försvinna innan vi hann köpa henne.
 
Så det blev en liten hermelin-kanin, som ska få heta Ronja. Så nu har vi Ronja och Lovis. Så himla gulligt! Hon är jätteliten. Lovis var ju vår lilla, lill-kanin men hon har hunnit växt endel tydligen för hon är rätt mycket större än Ronja. Det är så konstigt sådär, man märker inte att de växer.
 
 
Det är en nyfiken liten fröken som vi fick, hon är inte ett dugg rädd och går gärna på upptäcksfärd tydligen. Det var svårt att fota henne och få klara bilder. De flesta blev väldigt suddiga, för det är ju svårt att vara stilla. Vilket man kan förstå om man är en liten kanin. 
 
 
Hon har en helt fantastiskt fin färg, skiftande i grå, vit och brun. Det syns ju rätt bra på bilderna. Och hermeliner har ju små uppåtstående öron, vilket är så himla gulligt!
 
 
Nu ska vi försöka vänja Lovis och Ronja med varandra. Förhoppningen är att de ska kunna bo samma bur, men för tillfället har de varsin som står bredvid varandra. Lovis är rätt snäll men hon är ju ändå större och vi vill inte riskera att hon gör illa Ronja. Men det är inte samma som när vi ville introducera Alva till Lovis, Alva attackerade Lovis och började bita henne i nacken. Så där fanns det ingenting att göra, de fick bo separat. Men Lovis attackerar inte och jag tror att det kommer gå bra att vänja de med varandra. Det vore ju bra så att de kan leka med varandra när vi inte är hemma. 

Nuvarande WIP's

Jag har haft lite starta-upp-sjuka den senaste tiden. Vilket inte är så bra eftersom ingenting blir klart då, men nu är jag sugen på att sticka klart. Jag har ju startat upp nytt eftersom jag har suttit fast på något sätt i de tidigare mönstren och inte orkat ta tag i det.
 
 
Det här är högen med WIP (=work in progress), sedan har jag såklart fler pågående projekt. Men de är mer liggande, och skulle väl kallas UFO:n (=unfinished objekt) så det är ju ett helt annat inlägg.
 
Först ut är Emelie, där jag inte orkat ta tag i att börja med den andra ärmen. Eftersom jag har fel antal maskor på den jag redan gjort, men den passar perfekt och därför vill jag ju ha den så. Men då måste jag ju matcha andra ärmen lika och jag har inte orkat göra det än. Dock borde jag verkligen för det är ju så lite kvar tills den är klar.
 
 
När jag körde fast på Emelie så startade jag min Surry Hills Cardigan istället, jag gillar verkligen mönstret. Jag tror det kommer bli väldigt fint och det är ett roligt mönster att sticka. Dock så har jag lyckats göra varv 1-3 av diagrammet två gånger på raken, vilket ju gör att spets mönstret är fel. Så jag måste repa tre varv, inte så jobbigt egentligen. Men eftersom jag stickar i bomull så är jag så rädd att maskorna ska glida för långt. Känner att jag behöver ha en heldel tid och energi när jag gör det. För att det inte ska bli ännu värre fel.
 
 
Medan jag stickade på Surry Hills behövde jag någonting som jag kunde sticka på medan jag tittade på en rätt spännande film. Så något mindre komlicierat. Då la jag upp till ett par enkla nerifrån-och upp sockar på magic loop, två samtidigt och med ett rätt tjockt garn. Väldigt enkelt och metodiskt, perfekt för koncentrations-krävande tv. Och just därför rätt tråkiga att sticka på när jag bara ska sticka liksom, så jag behövde någonting mer...
 
 
Och alldeles lägligt då la Purlfection ut bilder på sin fina French cancan-sjal. Jag såg den och ville verkligen göra en också, men på en av bilderna såg den nästan ut som en cowl. Då fick jag idén att kanske prova sticka den som cowl. Det går ju inte att låta bli att lägga upp direkt då, trots att klockan är sent och man ska upp till jobbet på morgonen efter. Men jag tror det kommer bli bra, och den är rolig att sticka på och skrider framåt hela tiden. Snart har jag stickat hela nedre kanten och ska plocka upp maskor för själva 'cowl-delen'. 
 
 
Under tiden behöver jag, såklart, ha någonting som jag kan ha med mig jämt när jag är ute och/eller åker. För att ta fram och göra någon maska då och då. Det har då blivit en till känguru-amigurumi som är pågång. Dock så har jag lite ont i tummen efter det intensiva virkandet på den förra kängurun så det går lite långsamt fram med denna. Funderar på att klä in virknålen i polymerlera för att få ett lite tjockare skaft. Projekt föder fler projekt... hmmm....
 
 
Så det är vad jag pysslar med nu på handarbetsfronten. Dock så är den tiden ganska beränsad, eftersom jag jobbar typ hela tiden. Därför blir bloggen också lidande. Vill blogga mer, men när jag inte är på jobbet så hittar man mig oftast i sängen, för jag är så himla trött och har svårt att hålla mig vaken när jag är hemma. Tråkigt nog.

Sjuka, stash-o-meter och Emelie-krångel

 
Här har jag spenderat de senaste fyra dagarna. Åkte på en ordentlig förkylning igen i tisdags. Det kändes jättejobbigt, för jag tycker inte om att sjukskriva mig från jobbet. När jag nu har fått ett jobb så vill jag ju vara där. Och jag vet vilket kaos det blir när någon är sjuk, jag jobbar ju inom hemtjänsten och man kan ju inte skjuta upp att gå och hjälpa folk mer än några minuter. Men hade jag haft hemtjänst hade jag ju blivit asförbannad om någon kom hem till mig och fixade med min mat, mediciner osv. om de var sjuka. 
 
Tack och lov är jag bättre idag och kommer gå till jobbet imorgon. Det har varit jättetråkigt att vara hemma de här dagarna. Har inte orkat med att göra något speciellt, har virkat lite mellan varven (Kira har blivit klar som ni kan se på bilden ovanför) men mest legat bara. Har inte kunnat sova, men inte orkat ta mig för med något. Och Emil har jobbat sent alla dagarna, så jag har varit själv också. Så tråkigt.
 
Men det har ju gått över och blivit ny månad, så då är det dags att räkna ihop stash-o-metern. Tyvärr blev inte Kira klar i juni utan igår, så hon räknas till juli. Det blev ganska många meter in den här månaden också, jisses. Och inte så mycket ut, vilket beror på att jag har stickat på massa olika saker men inte blivit klar med speciellt många.
 
Har kört fast på min Emelie också, det har bivit något fel med maskantalet på ärmen. Jag har för många maskor kvar efter att jag minskat klart, fast jag är helt hundra på att jag plockade upp rätt antal maskor. Men ärmen passar väldigt bra, vilket gör att jag ogärna vill repa upp. Meen, jag måste ju få till andra ärmen lika också... Så den ligger till sig lite tills jag orkar ta tag i det.
 
Januari: in: 270m /ut: 820m (-550m)
Februari: in: 700m/ut: 250m (+450m)
Mars: in: 630m /ut: 1500 m (-870m)
April: in: 4684m /ut: 1085m (+3599m)
Maj: in: 260m /ut: 1033m (-773m)
 
Juni: in: 2460m /ut: 580m (+1880)

FO: Vernus

I mitten av maj anmälde jag mig till Playsweetmusic's teststickning av hennes fina sockar Vernus (som betyder vår på latin). Hade precis suttit och funderat på något liknande till det här garnet, så när jag såg dem tyckte jag de såg perfekta ut. Ville ha något med flätor, en bård ovanpå foten. Och de blev ju jättefina! Dock hade jag lite svårt med minskningen som görs henom hela mönstret då man stickar 4 ihop. Det blir så väldigt tajt. Men hon la in en alternativ minskning i mönstret sedan så nu är det ju inte ett problem längre. Dock stickade jag hela mina med 4tillsammans-minskningen för att de skulle se lika ut genom hela. Men det tog lite tid för mig.
 
 
Jag stickade även dessa båda samtidigt på magic loop, det var riktigt smidigt. Och väldigt bra eftersom jag inte tror jag hade kunnat motivera mig själv att sticka en till när den första var klar eftersom jag hade så svårt med minskningen. Men nu fick jag ett par, och de är jättefina.
 
 
Jag stickade dem av ett nystan Twinkle från Easyknits, så de skifter ju lite i färg och glittrar. Så fantastiskt. Det gick dessutom bara åt ca 60 g till sockarna så jag har rätt mycket kvar av garnet. Det har jag faktiskt tänkt randa med något limegrönt garn, jag tror det skulle bli fint.
 

Super-duper-mega-söta amigurumis

Första gången jag såg den här söta känguru-amigurumin var hos Mumari, för länge sedan. Hon virkade så superfina figurer. För några dagar sedan kom jag att tänka på dem och kollade upp mönstret och de andra mönstren som fanns. Och de är ju så himla söta, det finns ju inga gränser! Jag visade dem för mamma, och hon ville genast ha en, till sin samling av virkade figurer, sa hon. (Hon har fått två stycken av mig och en av min lillasyster. Jag tyckte det var jättegulligt att hon samlar på dem nu.) Så hon köpte tre stycken mönster åt mig, och jag lovade att hon skulle få en uppvirkad i födelsedagspresent. Yeay! De tre mönstren hon köpte var Kira, Lupo och Paul. Vi var helt överens om att de var dem sötaste, men Dirk och Fibi är ju ockå väldigt söta så dem kommer jag nog också skaffa så småning om.
 
(Bilder lånade från lalylala's sida på ravelry)
 
Jag har iallafall börjat virka på en Kira (känguru) och det är jättekul. Även fast det har gått lite långsamt på kroppen för jag har inte läst mönstret så noga som jag borde och har fått repa upp endel. Men det har inte gjort något, så länge det blir bra så är det bra.
 
 
Jag virkar i Tilda från Svarta fåret med virknål 3 mm, så min blir lite större än orginal men det tycker jag inte gör något. Jag är sugen på att gå upp mer i garn tjocklek och virknål till någon senare för att få en ordentligt stor. Garnet är ett som Emil köpt till mig för några somrar sedan och som jag sparat på, för jag tycker det öär hemskt fint men visste inte riktigt vad jag skulle göra av det. Men det passade perfekt till en känguru. 
 
Jag har även köpt säkerhetsögon för första gången, jag köpte dom HÄR. Jag brukar bara brodera, men damn! Vad fint det blev med säkerhetsögon, så himla gulligt. Jag kommer helt klart att beställa fler. 
 
Nu ska jag försöka virka klart Kira innan månaden är slut så jag får lite på utkontot i stash-o-metern (För jag har ju såklart behövt stöd-köpa lite garn den här månaden, till exempel det beiga Tilda-garnet osv.). Hittills har jag bara gjort klart ett par sockar annars. Och dem kommer jag visa snart också.

En riktigt jobbig vecka

 Vi har haft en riktigt jobbig vecka nu. Vår älskade kanin Alva blev riktigt sjuk i måndags, vi tror hon fick lunginflammation. hos veterinären fick hon antibiotika, men det blev inte bättre. hon kunde inte andas ordentligt och i onsdags fick vi ta det svåra beslutet att låta henne somna in. Vi hade inget val egentligen, men det är så svårt att förstå att hon inte är med oss mer. Att hon inte sitter i sin bur och tvättar sig, ligger och vilar, nyfiket sträcker sig ut genom burdörren, hoppar ut och buffar på en... Gud vad vi saknar henne. Resten av veckan har vi försökt anpassa oss till chocken.
 
 
Finaste <3
 

Det finns inga "typiskt matriarkala beteenden"

Läste det här inlägget hos Fanny Åström igår (hon har förövrigt en av de bästa feminist-bloggarna som finns, läs henne och gilla hennes facebook) och började fundera. Det här är bara en liten del av en printscreen som hon visade i inlägget och hennes inlägget handlar inte om det. Men jag vill prata om det iallafall.
 
 
Fastnade för uttrycket "typiskt matriarkalt beteende", har hört liknande saker förr. Folk som pratar om ett matriarkat och vad som skulle vara typiskt för det. Tyvärr finns det inget sådant som ett typiskt matriarkalt beteende, eftersom vi inte lever i ett matriarkat. Det är bara en snabb omvändning av uttrycket "ett typiskt patriarkalt beteende" men det uttrycket ar grund eftersom vi lever i ett patriarkat (det är inte en åsiktfråga, det är fakta).
 
Många som säger sig vara emot feminism påstår att feminism är för ett matriarkat och att det är det vi vill införa. Jag har flera problem med det påståendet, inte bara det uppenbara att någon som säger det uppenbarligen inte har en aning om vad den pratar om. feminism handlar om jämställdhet. Ett matriarkat är inte jämställt och har alltså ingen relevans i frågan.
 
Men dessa personer (oftast män) är sjukt rädda för ett matriarkat. Förmodligen för att de skulle bli otroligt dåligt behandlade, objektifierade och avhumaniserade. Precis som kvinnor blir i dagens patriarkat. Men det stör inte dessa personer i ryggen, de är mycket mer upptagna med att kriga för att inte införa ett matriarkat (som aldrig varit på fråga, eller i närheten av att hända) än att bry sig om sina medmänniskor som faktiskt har en hemsk situation. Därför känner jag att någon som tar till ett sådant argument har diskvalificerat sig själv från att föra en vuxen diskussion. De har uppenbarligen inte tillräckligt med empati eller intellekt för att vara kapabla att prata om dessa ämnen. 

Amigurumi i skolan

Terminens sista redovisning handlade om att vi skulle planera en aktivitet och ett tema för en egenvald åldergrupp i förskolan. Vi valde att arbeta med Grodan böckerna, och då speciellt känslorna. Vi bestämde att vi ville ha en Grodan-docka med och då gärna en även på redovisningen. Så jag virkade en docka, den som skulle tillhöra känslouttrycket arg. Vi skulle egentligen ha två till (glad och ledsen) men någon måtta får det ju vara. Virkade klart Grodan på ca 1 vecka. 
 
 
Här sitter han och surar i soffan. Jag vet inte riktigt vad han är så arg för. 
 
Mönster: Eget hitte-på efter bilder ur Grodan-böckerna
Garn: Grönt Freja-garn till kroppen och byxorna är stickade i Tilda-garn
Stickor/virknål: Han är virkade med virknål 3,5mm och byxorna är stickade med stickor 3,5mm
 
Det var kul att involvera lite handarbete i skolarbetet och jag tyckte den blev rätt bra. Hade jag haft med tid hade jag nog gjort om honom lite, för han blev inte så lik som jag ville men det gör ingenting. Han fyllde sin funktion och nu får han bo i vår soffa.

FO: Boken seed stitch

Det här är par nr 5 i Dödergökssockutmaning och de blev klara samtidigt som paret i förra inlägget. Det här är sockarna i bruten mosstickning som jag visade att jag hade börjat på i garnet från min hemlis.
 
 
Mönster: Broken seed stitch, superenkelt mönster där man bara stickar med en färg i taget men får ändå en sådan snygg effekt eftersom man stickar mosstickning på varannat varv. Blev sjukt nöjd med dessa.
De är sticka från tån och upp. Jag la upp 16 maskor med Judy's magic cast-on och ökade till 64 maskor innan jag började sticka den brutna mosstickningen. Hälen är en short-row heel, vilket är en så sjukt smart häl! Jag blev helt frälst, kommer inte sticka någon annan typ av häl om jag inte måste.
Sedan har jag stickat skaftet med bruten mosstickning och avslutat med en mudd i vriden resår, och jag avmaskade vanligt men väldigt löst.
 
 
Garn: Drops Fabel i ljusrosa och mörkrosa. Garnet är lite strävt att sticka med, men känns väldigt bra. Har bara hört goda saker om drops fabel, att det är ett av de bästa sockgarnerna som finns. Så jag har rätt stora förhoppningar. Men tiden vår utvisa hur de blir att använda, men det känns som det kommer bli bra.
 
 
Stickor: 2,5 mm på magic loop. Och med mina nya, fina, bästa karbonz stickor från knitpro! Lite för trubbig spets men jag tycker de är härliga ändå. Har verkligen inte känslan av att jag kan råka ha av dem som jag haft med alla mina andra 2,5:or. 
 
 


Jag är en 21 åring som heter Linnéa. Jag älskar att vara kreativ och skapa saker. Här skriver jag om min vardag, visar saker jag har gjort och försöker dela med mig skaparglädjen. Jag stickar, virkar, tecknar, målar, fotar, pysslar och spelar spel. Jag går förskollärarprogrammet i Uppsala och ska förhoppningsvis gå ut därifrån i december 2016 som färdig förskollärare.

RSS 2.0
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...