Receptframsida
Den här satt jag och ritade på iförrgår, innan datorn la av. Blev rätt sur och orkade inte rita vidare efter det. En del som jag hade ritat redan försvann också eftersom jag inte hunnit spara det. Surt. Men jag har rätat upp texten, tidigare var den ganska sned. Jag har ju ritat linearten för hand och då blir det ju lätt så. Men skönt att det blev sparat iallafall, för det var himla pillrigt att försöka få texten rak och få den att stämma med resten av bilden ändå.
En mycket enkel lösning
Dom senaste dagarna har min datorn muckat jättemycket. Den har stängt av sig rätt upp och ner, utan förvarning. Det gör en ju himla nervös, tänk på alla mina kort och teckningar (!!). Men igår drog jag ut datorn ur skåpet där den står, pappa visade hur man skulle skruva upp den och fy sjutton vad mycket damm det var i den! Så med högtrycksluft blåste vi igenom datorn och nu fungerar den som vanligt. Stackars datorn fick ju inte in tillräckligt med luft och blev för varm. Får hålla bättre koll på det i framtiden.
Jag passade också på att reda ut råttboet av sladdar bakom datorn och flytta upp scannern på mitt skrivbord. Den har stått bakom och det är himla opraktiskt. En behöver ju springa runt skrivbordet hela tiden då, om jag behöver ändra något eller scanna flera bilder.
Mycket bättre plats
En livsförändring
Så länge jag kan minnas har jag tyckt illa om att äta kött. Jag tycker inte om det, jag tycker inte det smakar så gott. Jag tycker det är läbbigt med senor, ben, fett och skinn på kött. Jag tycker det känns äckligt att äta någonting som är dött, som har varit ett levande djur. Jag kan inte förklara det, men så fort jag tänker på vad som faktiskt ligger på min tallrik vänder det sig i magen på mig. Jag har tacklat det med att trycka undan tankarna och att inte tänka på vad jag äter.
Ända sedan jag för första gången hörde att man kunde vara vegetarian har jag velat bli det, jag vill inte äta kött. Men det är lättare att äta kött. Mamma och pappa har inte velat laga speciell mat åt mig (jag började alltså fundera på det här i lågstadiet) så det blev inget av med det. På senare år har jag tänkt på det ofta, men inte tagit mig för. Det har varit så mycket och jag har nte orkat sätta mig in i det. Det är så mycket lättare att bara äta det som serveras än att stå och laga mat varje dag, och att försöka få ihop det så man får i sig allt man behöver.
Men för två veckor sedan kände jag att det är nog nu, nog med att stoppa huvudet i sanden. Så senast jag åt kött var för två veckor sedan. Jag vill att det ska vara sista gången på mycket länge. Varje dag känns det som en lättnad är jag tänker på att jag inte behöver äta det där köttet, som restan av familjen ska äta. Utan jag ska äta något annat, något som jag har valt och som inte är ett dött djur. Det är så himla skönt, jag känner mig lättare inombords. Jag har inte tänkt riktigt på hur jobbigt det har känts varje dag, jag har verkligen stoppat huvudet i sanden och intalat mig själv att det är så här det ska vara. Men det behöver inte vara så, jag behöver inte äta kött om jag inte vill, jag får bestämma vad jag stoppar i mig. Det känns riktigt skönt.
Jag hoppas bara att jag fixar det här nu, det är ju en heldel att sätta sig in i. Jag måste ju lära mig nya sätt att tänka när jag ska laga mat. Alla mina "go-to-maträtter" är ju med kött i, för det är ju det jag har lärt mig laga. Jag vet inte hur eller vad jag behöver äta, men jag fick två bra kokböcker av farmor om vegetarian och vegan kost. Så dom försöker jag läsa så fort jag har tid. Men har ni tips på goda recept så skriv gärna!
Makaroner med sesambiffar
FO: Randiga alpacka vantar
Idag gjorde jag klart ett UFO (=un-finished object) från förra året, jag började på och stickade hela ena vanten utom tummen i juni förra året och stickade den andra och båda tummarna den här veckan. Det går ju så himla fort, så jag fattar egentligen inte att den har blivit liggade men det är svårt att börja på den andra. Dock är dom inte så bra gjorda dom är lite sne upptill när ma har dom på sig. Men vad gör det, jag har ju bara improviserat dom. Jag har lärt mig mycket mer sedan jag stickade den första vanten, men jag var ju tvungen att göra den andra vanten på samma sätt annars hade det ju sett ännu knäppare ut. Dom kommer säker vara sköna att ha i vinter iallafall.
Garn: Drops Alpaca
Mönster: Improviserat
Stickor: 2,5 mm
Fina sommarklänningar
Ramlade in på Zalando tidigare idag. Jag har typ aldrig varit in där för jag hatar deras reklam. Men guuud, vilka fina klänningar jag hittade där. Här är 4 st favoriter, det fanns massor. Jag skulle inte tacka nej till en av dom här klänningarna, synd att jag inte är i behov av sommarkläder eller har råd med det. Får titta och drömma lite istället.
Pelle-fant och Teddy
Nu är två amigurumis till Emils bror och hans flickvän klara. Nästan iallafall, dom har inte fått svansar än, fixar det imorgon. Jag har även börjat virka på en lite större som ska bli en vit nalle med blå detajer, så kan dom matcha liksom. Dock så protesterar mina fingar starkt just nu, det bränner i tummen. Det var ett bra tag sedan jag virkade så här mycket under några dagar. Så nu får fingrarna vila lite.
Ja!
Ja, rätt låt vann helt klart!
Jag tror det är första gången jag inte hållit på Svergie (vi hade ju en dålig låt och dålig scenshow, klart vi fick låga poäng) men också att den jag hållit på har vunnit. (förutom Loreen!)
MEN! GAHH!
Fan, fan fan! Jag har gjort ett sånt himla dumt misstag, trodde inte jag skulle gå på den men det gjorde jag. Jag har stickat med garn från två olika färgbad. Jag kollade och kollade om dom såg lika ut (hade inte kvar banderollerna) och det gjorde dom. Jag hade stickat FÖRBI fickorna på min Still Light tunic, när jag såg något.
Ser ni det?
GAAAAHHHH!!
Så pinsamt, fy sjutton. Men det var bara att ta tjuren i vid hornen och repa upp igen. Någonting bra i det hela är att jag har stickat en storlek för stor så jag ska gå ner den. Någonting bra iallafall, men det här var förbannat surt. Nu ser stickningen ut såhär igen:
Jag ska sticka med varannat varv med dom två färgbaden så borde dom smälta ihop och garnet räcka till hela tröjan.
FO: Emelie
Emelie-koftan har varit klar i typ en vecka, men nu tog jag mig i kragen och fotade den på. Jag känner mig så sjukt obekväm framför kameran, så ni får hålla till godo med dom här två bildena. Jag är nöjd med den, den är lite bylsig men jag gillar det bättre än för tajt.
Mönster: Emelie (ravelry länk)
Garn: Tilda från Svarta Fåret. 9,5 nystan gick åt.
Stickor: 3 mm till resåren och 3,5 mm till resten.
Ett lite gladare inlägg
Som motsats till allt neg som blev i förra inlägget, så kommer två lite roligare saker. Igår skrev jag ut en massa av mönstren som jag har köpt och/eller laddat ner gratis från ravelry. Jag blir lite nojig av att bara ha mönstren på ravelry, tänk om något händer? Tänk om designen tar bort mönstret eller om ravelry försvinner!? Usch, hemska tanke. Så jag gillar att ha mönstren fysiskt i en pärm, då finns dom kvar.
Så fint dom ligger där! Dessutom är det himla kul att hålla i mönstren och fysiskt känna dom. Gillar också mer att sticka efter mönster på papper än i datorn, tycker att det är lättare att läsa.
Dessutom har jag börjat virka några små amisar. Jag lovade Emils bror och hans flickvän att göra några i somras, det börjar bli länge sedan det var sommar nu. Så jag börjar få lite dåligt samvete, så jag har börjat virka på ett par söta små amisar.
Motgångar, motgångar
Idag har jag återigen suttit med teoriplugg till körkortet och jag förstår verkligen inte varför det går så himla dåligt. Jag har helt tappat min förmåga att lätt ta till mig text, jag har läst boken flera gånger och jag har gjort massor med test känns det som. Idag har jag snubblat på mållinjen 3 gånger.
Jag vill så himla gärna fixa det här, så det är ju bara att plugga vidare. Men jag blir så frustrerad av att jag inte klarar det.
En annan dryg sak är att jag fick ta och repa upp sjalen som skulle bli en Ishbel (ravelry länk). När garnet blev uppstickat började det klia och stickas. Inte skönt och ingen idé att förtsätta att sticka då. Jag får vänta med den tills jag hittar en bättre garn.
Det rosa garnet på bilden fick jag av Emil i födelsedagspresent, ett riktigt lyxgarn som är handfärgat i Peru och är 100 % merino. Så himla mjukt och skönt så det finns inte. Jag har tänkt sticka en Echo Flower Shawl av det, så jag började lägga upp och tyckte att det här gick ju himla bra. Det var några saker som verkade snurriga och jag blev stolt när jag fixade det. Meeen, såklart så stämde inte maskantalet efter set-up diagrammet. Så när själva sjalen skulle stickas blev det snett och jag vet inte vart jag gjorde fel. Så det är ju bara att repa upp och börja om.
För mycket saker som irriterar mig nu. Jag tror jag ska ta en joggingtur, det kanske släpper lite då.
Den 34:e anledningen
Supersnippan har skrivit ihop ett skitbra gäng med bilder som förklarar varför feminism behövs. 33 anledningar till att feminism behövs. Jag har inget att tillägga, skitbra skrivet verkligen. Jag tycker dom är klockrena. Facebook är av annan åsikt då länken censurerades när den spreds, medans kvinnoförnedrande skit finns kvar. Alltså en till anledning till att feminism behövs.
Jag känner att jag har en till:
För att en ska få diskutera kvinnofrågor utan att det ska komma en man dragandes med "det är synd om killar OCKSÅ!" Det här inläggen handlar om kvinnofrågor, det handlar om hur kvinnor förtrycks strukturellt. Då måste det komma en mupp och säga att killars omskärelse också är ett problem. Jag känner bara; "ja? och din poäng är?"
Man ska kunna diskutera sånna här saker utan att dalta med killar och helgardera sig med, "det drabbar killar också, på det här och det här och det här sättet och vi vill ju kämpa för det också. Killar kommer tjäna på det här också... bla bla bla" Det behöver inte handla om killar jämt, man kan diskutera enskilda frågor faktiskt.
Jag tycker att kvinnlig könstympning är vidrigt och ett mycket större problem än manlig omskärelse, även om jag tycker det är vidrigt också. Men jag vill kunna diskutera kvinnlig könstympning som leder till 0% sexuell njutning, smärtor resten av livet, svårt att kissa, smärtor vid samlag, svårt att föda barn och oftast utförs under extremt dåliga hygieniska förhållanden. Det slutar med döden för en hel del kvinnor också. Jag vill kunna diskutera det utan att behöva klappa små muppar på huvudet med att deras problem också finns. För det är ingen som ignorerar dom, vi pratade inte om det just nu bara.
Det är tydligen ett problem så fort snoppen inte är med i diskussionen, och det handlar om patriarkatet. Om att killar är så vana med att dom alltid är normen att det tydligen är väldigt jobbigt när dom inte är med alls eller bara på ett hörn.
Häktiskt
Här har jag hängt till stor del idag. Körkortsteori, trodde aldrig att jag skulle ha så svårt för det. Man kan ju se på bilden jag har gjort 21 försök totalt (på olika delar) och är godkänd på 5 st, och då är det på håret. Jag måste verkligen skärpa till mig och plugga in det här nu, för jag vill verkligen klara körkortet. Det vore så himla skönt!
Jag längtar verkligen till den här månaden är över, då det blir sommar och sommarlov, jag har verkligen fullt upp. Men nu har jag iallafall fått veta när vi ska hänga vår utställning av projektarbetet och det blir 3 juni vi hänger upp den. Samma dag som det är deadline, himla smart. Så om någon är intresserad av att se vår utställning så kommer den hänga uppe från 3 juni i Galleri 31 på Högskolan i Gävle.
Stickar, sticker, stickas
Jag får ju som sagt inte sticka så mycket, på order av min psykolog (och jag tror han har rätt). Jag har kunat jobba mer fokuserat när jag inte "får" sticka. Men lite har det ju blivit iallafall, när jag har jobbat flera timmar t.ex. Tröjan stickade jag hela oket på när vi var hos Elon, men resten har jag stickat sedan vi kom hem.
Det går förvånansvärt fort med den, det är tunt garn och tunna stickor men det känns som den bara flyger av stickorna. Jag tror det kommer bli jättefin när den blir klar. Men den är lite repetiv och hjärndöd att sticka på ibland, bara räta maskor runt, runt, runt... Så jag kunde inte hålla mig från att börja sticka på en spets-sjal också.
Dock kanske jag inte tänkte igenom det här ordentligt... erm, Ishbel-sjalen som jag har bestämt att det här garnet skulle bli har ju en slätstickat början. Så ännu mer bara räta maskor. Ops! Men skönt att ha lite att växla mellan, tröjan börjar bli för stor för att ta med sig så då är det bra med en sjal.
WIP-2: Tomtar i skogen
Nu har jag jobbat ännu lite mer på tomtarna i skogen-teckningen. Det går sakta men säkert framåt. Jag önskar jag var snabbare i photoshop, men jag antar att det kommer om man ritar mycket. Så här ser den ut nu.
Jag gillar träden i förgrunden, dom längre bak känns inte helt klara än. Dessutom kanske det behövs lite fler träd längre bak, jag vet inte riktigt. Men stenarna känns inte helt hundra, jag fick till en struktur som jag gillar. Men dom känns för platta och skulle nog behöva ha lite sprickor och kanter. Stenar är ju inte mjuka. Jag tror dom skulle må bra av skarpare skuggor. Men jag är inte helt hundra på hur jag ska göra och tänker låta det vila lite innan jag ger mig på det igen. Det brukar bli bättre resultat om man inte stressar det.
