Låt mig bara vara ifred

Jag är så irriterad. Jag är irriterad på:
  • treklövern för att jag behöver åka dit.
  • handledarna för att om jag stannar hemma kommer de fråga varför.
  • terapin för att jag behöver åka dit
  • för att jag har läxor till terapin som tvingar mig att tänka en massa, och tänka på jobbiga saker.
  • att när jag väl är på terapin kommer jag behöva prata om det.
  • mig själv för att jag satte upp ett vardagsschema som jag nu behöver hålla.
  • för att min stödkontakt vill att jag sms:ar om jag mår dåligt.
  • henne för att hon vill att jag ska göra alla ovanstående.
  • för att hon kommer fråga varför om jag inte gör det.
  • min sambo för att han säger att jag ska sms:a min stödkontakt om jag mår dåligt.
  • honom för att han säger att han ska sms:a om jag inte gör det.
  • om jag eller han gör det kommer hon vilja prata om det och fråga varför.
  • på mig själv för att jag inte har ett svar på den frågan.
Jag vill bara skrika; "låt mig vara ifred!" och dra täcket över huvudet. För en gångs skull vill jag inte prata om varför jag mår dåligt. Jag brukar faktiskt vilja prata, men nu orkar jag inte. Jag orkar inte tänka, orkar inte prata, orkar inte vara. Jag är bara så jävla trött. Somnade på eftermiddagen igår, när jag hade tagit concerta tidigare på dagen. Det borde inte vara möjligt. Har inte kunnat somna på dagen sedan jag började ta den.
 
Jag ska vara på Treklövern idag. Jag borde verkligen åka. Jag stannade hemma igår, jag orkade inte ta mig ut och gå till bussen. Jag vet inte hur jag ska göra idag.
 
 
Trött? Vem? Jag? Jag förstår inte vad du pratar om...
Depression | |
Upp