När man har så stora problem med att överhuvudtaget äta mat, så kan man ju undra varför jag valt att krångla till det ännu mer genom att vara vegan dessutom? Det är i alla fall en fråga jag fått några gånger, speciellt inom psykiatrin, när man pratat om hur svårt jag har att äta mat. Folk kommer med hjälpsamma råd och tips, oftast någon form av kött och alltid med mejeriprodukter från djur. Så måste jag berätta att "nej, tyvärr, det går inte, därför att..."
 
Jag tycker egentligen inte att det är speciellt intressant att diskutera, men det kommer upp rätt ofta ändå och jag tänkte att jag ska berätta lite hur jag tänker. Jag har ju redan berättat för er att jag inte håller mig till en strikt vegansk diet, för jag är lat, deprimerad och ADD:ig. Varierande funktionsnivå och allt det där, men jag vill och försöker.
 
Här är anledningarna att jag är vegan:
- Jag tycker inte om kött, gillar inte smaken eller konsistensen
- Mejeriprodukter från djur gör att jag får ont i magen (IBS)
- Jag tycker det är äckligt att äta djur
- Köttindustrin är vidrig
- Köttkonsumtionen är onödigt hög
 
Vet ni vilken anledning jag brukar säga? Den första eller andra. Vet ni varför? För att diskussionen oftast slutar där. Det är så mycket lättare för folk att acceptera att jag inte äter kött för att jag inte tycker om det eller mår dåligt av det, än att jag gör det av moraliska skäl. Men jag har moraliska anledningar också, och de är lika viktiga för mig. Jag skäms när jag tänker på hur fånigt jag betett mig många gånger, och hur jag försökt distansera mig från de där 'rabiata veganerna'. "Nej då, nej då, jag bryr mig inte om vad du äter, ät så mycket kött du vill."
 
Och alltså, missförstå mig inte, jag skiter i vad du (fiktiva person som jag pratar med) äter. Mitt val av mat är inte ett dömande av din mat. Ät vad fan du vill, du behöver inte försvara dig inför mig. Jag vill gärna få den respekten tillbaka. Jag kommer inte fråga ut dig om dina matvanor, hur bra koll du har på näringslära. Jag kommer inte heller ha ett förhör med dig där du ska berätta om exakt vad du egentligen äter, och sen dissekera varenda maträtt du nämner.  Det är samhället och dess inställning till kött jag har problem med, inte vad en enskild människa äter. 
 
En liten kik in i vår kyl. Min sambo är inte vegan, eller vegetarian, vilket är varför det finns både mejeriprodukter och kött där. Galet jag vet, jag lyckas bo med någon som äter kött och jag spenderar inte varje vaken minut åt att hjärntvätta honom...
 
Jag kan inte all fakta om köttindustrin, överkonsumtion av kött och näringslära. För det intresserar mig inte. Jag har läst och hört om vissa saker någon gång. Kollat upp lite snabbt om näringslära, så jag har typ koll på vad jag behöver äta. Men den som är intresserad kan till exempel googla, man kommer få mycket bättre information därifrån än från mig. Jag lovar.
 
Jag slutade äta kött för att hela idén att äta djur har äcklat mig sen jag fick veta vad kött är. Sen har jag såklart också sett och läst en massa saker om köttindustrin, och det har gett mig ännu mer avsmak för att stoppa det i min kropp. Mina föräldrar ville inte laga special mat till mig, så jag åt kött tills jag kände att jag klarade av att laga all min mat själv. Latheten gjorde ju att jag hellre åt det resten av familjen åt, för att slippa ansträngningen. Men sen jag var 19-20 år har jag ätit vegetariskt, och det kändes som en tyngd lyftes från mina axlar när jag tog beslutet.
 
För runt 2 år sen började jag äta mer och mer veganskt. En trevlig effekt av det var att mina IBS-attacker minskade dramatiskt. Innan hade jag attacker där jag låg i sängen i timmar, hade vidrigt ont och kunde bara ligga blickstilla annars kändes det som att någon både högg och slog mig i magen. Tio gånger värre än någon mensvärk jag någonsin haft. Det hände någon gång i veckan, mer när jag var stressad och om jag ätit fettiga saker. Nu händer det bara de gånger jag har fuskat. Tror inte det hänt en enda gång då jag ätit strikt veganskt.
 
(Förlåt för den aggressiva tonen. Jag fick frågan "Men...? Vad äter du då?" igen nyligen, ackompanjerat med orolig ton och stora ögon. Och personen ville ha en grundlig genomgång av mina exakta matvanor. Att jag skulle typ räkna upp alla maträtter jag kan laga och äter till vardags, det är lite svårt faktiskt. Jag äter rätt mycket olika saker. Men jag är för feg/orkade inte börja ta diskussionen om att jag inte vill diskutera det, så nu får ni min rant istället).
mat, vegan, vegetariskt,
 
Vitlökssås är ju nice, appropå ingenting, och här är mitt bästa "recept" på vegansk vitlökssås. (Töntigt att kalla det recept egentligen, jag är förmodligen sist på bollen och alla kan det här, men whatever)
 
Typ 2 stora skedar creme fraîche*
1 liten klyfta vitlök
Salt och svartpeppar
 
Pressa ner vitlöken, blanda, smaka av med salt och peppar.
 
Så simpelt, och det blir riktigt gott. Idag hade jag det till falafel, sallad och pitabröd.
 
 
Jag känner mig så töntigt nöjd med mig själv förresten, de senaste 3 dagarna har jag ätit två mål mat om dagen. Det låter kanske löjligt, men för mig är det jättestort. Att äta två gånger på en dag händer typ aldrig, jag brukar vara glad om jag lyckats laga och äta mat 4-5 gånger i veckan.
 
Ribban på maten är ju som sagt väldigt låg. Det mest ansträngande med den här maten var vitlökssåsen. Allt annat är färdigköpt. Sallad från en sån där blandpåse, pitabröd från santa maria och falafeln är findus libanesiska. Men det är en alldeles lagom nivå att köra på.
 
*Med creme fraîche menar jag såklart någon vegansk variant. Jag har testat med; Oatly iMat fraîche, Alpro go-on, Alpro naturell yoghurt och Tofutti sour supreme. Jag föredrar 'Alpro go-on', men den verkar snudd på omöjlig att få tag på i närheten av där jag bor, så jag får ta nått annat. Körde på 'sour supreme' idag.
Har dragit igång projekt "äta-nyttigare-och-mer-ordentligt" igen, för femtielfte gången. Men någon gång måste jag ju lyckas. Jag kan inte leva på chips, läsk, snabbmat och nån enstaka gång hemlagat. Det fungerar inte, vilket jag ju vetat såklart. Men att ta tag i det och hålla ändringarna, det är där problemet ligger.
 
När man kommit in i en rutin att det är okej att äta en påse chips istället för middag, för man orkar inte anstränga sig mer än att öppna en påse, då är det väldigt svårt att bryta den rutinen. Jag har ju också problem med att jag tröstäter, så om jag mår dåligt så kastar jag alla mina värderingar och principer i luften och köper godis, chips, läsk... Skiter i om det är veganskt eller inte (har också hänt att jag äter kött om det är vad jag vill ha just då). För det dämpar min ångest, ett tag, tills jag får ångest för vad jag ätit. Det känns nästan inte som att jag får vara med och bestämma, jag bara gör. Om ni fattar vad jag menar? Så det är jävligt svårt. Det är dock inte riktigt på nivå hetsätning, men kan säkert vara på väg att bli.
 
Men jag vill inte ha det såhär. Annars kommer jag väl bli fysiskt sjuk också snart. Jag vet ju mycket väl att jag mår mycket bättre kroppsligt, och inte är lika trött om jag har ätit ordentligt (såklart). Jag har dessutom IBS, som triggas av mejeriprodukter från djur och andra "feta" produkter, så när jag "fuskar" så får jag ju dessutom massa problem med magen efteråt. Sen vill jag ju egentligen inte äta saker som kommer från djur, även om jag inte mådde dåligt av det. Tycker ju egentligen att det är rätt äckligt, principiellt alltså. Man kan ju tycka att de här anledningarna borde vara nog för att hålla mig ifrån skiten, men nej, jag ramlar dit igen och igen.
 
Men jag tänker inte göra någon total livsstilsförändring ena dagen till den andra, för då ger jag upp den tredje dagen. Ska i första hand dra ner på snacks och försöka laga någon form av mat varje dag. Försöka hålla mig från att gå till ICA och köpa läsk och chips bara för att jag mår dåligt.
 
 
Här är en bra dag. Snabbmakaroner, veganska "köttbullar" och ketchup. Jag mådde pissigt den här dagen, men jag lagade faktiskt mat och köpte inte godis istället. Var väldigt stolt över det. Att det inte är bra mat är någonting som får bli nästa steg att ta tag i. Än så länge tänker jag vara nöjd varje gång jag lyckas dra fram snabbmakaroner istället för godis.